rubrik

Sitter och lyssnar på LW i mörkret med massa tända ljus.
Känns bra.

Har dock mycket funderingar om det liv jag ser mig själv leva i.
Jag trivs hur bra som helst, men samtidigt kan jag inte låta bli att fundera på om man skulle kunna få det bättre på något vis. Det var nån som sa det till mig en gång, man ska vara speciell, man ska vara unik, man ska bryta trenden, med strömmen följer bara skiten.
Är jag speciell, är jag unik? Eller är jag precis lika dålig som alla andra, inbillar mig att jag har det bästa av allt, och att jag kan vara nöjd med mig själv?
Jag har alltid strävat efter att vara lite bättre hela tiden, att alltid trycka allt till bristningsgränsen bara för att det går?
Egentligen borde jag väl engagera denna egenskap i ett forum, t.ex. en styrelse eller nåt, men jag vet inte om jag kan. Jag kommer ha svårt att ta att inte allt jag föreslår och som jag tycker är bra ideér kommer att tas emot med öppna armar.
     Det är svårt dedär. Att man ena stunden kan tycka att allt är superbra och nästa funderar man på hur man skulle kunna göra världen till ett bättre ställe. Självklart är man egoistisk. Det jag strävar efter att göra bättre gynnar ju oftast bara mig. Även om det är andra som blir glada så gör jag nästan bara saker för att underlätta för mig själv. Jag måste ta vara på mig själv. För när allt kommer omkring så

STÅR JAG PÅ EGNA BEN.

och jag faller på mina egna knän.